Åskådat rallytävling i Gubbis

Duva och jag har varit på ännu en visit i Gubbängen! Två på en vecka, det är inte illa. Idag anordnade pudelklubben en rallylydnadstävling, och jag släpade med mig Duva dit för att se och lära (jag alltså, inte hon), men också för att miljöträna Duva-luvan. Hon börjar ju mogna nu och vi la ner mycket tid på miljöträning när hon var liten. Men eftersom jag fortfarande när en dröm om att faktiskt tävla i rallylydnad med henne så tänkte jag att det kan vara bra att träna på att vara i den specifika miljön också. Det visade sig vara en bra idé. Hon reagerade mer än jag trott! Framförallt var det vid banvandringen som hon blev lite upprörd. Varför vet jag inte, men hon satt och småboffade för sig själv. Kanske undrade hon var alla människor gjort av sina hundar, och varför de gick runt för sig själva och gav kommandon till luften? Ja, ja, hur som helst är hon trött och belåten nu och det är alltid en seger!

Självklart åkte kameran med också... Här kommer lite diverse bilder.

Min fina prinsessa

Den här vintern har varit tuff. Duva klipptes i oktober, och redan i början på november insåg jag att det var en väldig tabbe att jag inte skött hennes päls som jag borde efter klippningen. Hon var inte bara tovig utan också smutsig. Och en tovig pudel ska ju inte badas, så jag satte igång med att försöka reda ut pälsen. Veckorna gick, studier och annat pockade på uppmärksamhet. Ju längre tid som gick, desto smutsigare blev Duva, och ju smutsigare hon blev, desto snabbare tovade hon igen. När jag var klar med ett ben och satte igång med nästa, ja då hade det första på nytt tovat igen innan jag var klar med det andra. Det blev en ond cirkel och en snöbollseffekt. Månaderna gick. Jag har haft en sån ångest och skämts så mycket under de senaste månaderna. Både för Duvas skull (jag vet mycket väl hur jobbigt det är med tovor), men också för att jag inte ville att någon skulle se henne så som hon såg ut. Att ta bilder på henne tappade förstås sin dragningskraft. Dessutom har man ju en viss förpliktelse som fodervärd och ovanpå allt det andra kände jag som grädden på moset att jag svikit min uppfödare som verkligen hjälpt och stöttat och peppat hela vägen.

Men så lyckades jag här i april få alla benen tovfria på en och samma gång, och då skyndade jag mig att bada henne - men bara benen förstås. När de var rena och fönade blev det lättare att hålla dem i schack under tiden som jag tog tag i resten av pälsen. Nu i söndags var hon äntligen helt tovfri! Lycka! Då blev det genast ännu en visit till badkaret och ut kom en otroligt lurvig, men ren hund. Sen var Leone snäll och klippte Duva i tisdags och det var först då den där tyngden över axlarna släppte. Nu har jag en välvårdad pudel och så ska det förbli!

Som i en handvändning kom all motivation tillbaka och nu är jag jättetaggad att fotografera min vackra prinsessa, och att börja träna på alla möjliga grejer som vi släppt totalt under vintern!

Här kommer först lite bilder som jag tog på morgonpromenaden idag:

Det var läskigt att gå ut i det höga gräset för att ta det här fotot. Folks ormrädsla börjar nog smitta av sig lite ändå.

Jag är allt annat än religiös, men jag tycker att vår Vallentuna kyrka är en så vacker bakgrund!

Och kyrkogården med alla gamla gravstenar tycker jag också är fin faktiskt.

Lite snett och vint var det att stå uppe på en mossig stenmur, men jag tycker hon lyckas med en bra hållning ändå.

Syrener! När jag hittade dem på vägen hem kunde jag inte motstå att ta några bilder till.

Ingen vidare snygg uppställning, men men.

"Titta vad duktig jag är på att balansera, matte!"

Vi tränade också lite fotgående. Det gick... sådär. Duva har en tendens att svänga ut rumpan. Det känns faktiskt som att hon inte har en susning om att hon har ett till par ben där bak, hon är så fokuserad på framtassarna. Tyvärr var det smuts på linsen, men här kan ni i alla fall se hur roligt hon har, även om det kanske inte ser så där värst snyggt ut:

Inoff. utställning i Gubbängen för andra året i rad

Idag har Duva och jag pallrat oss iväg till Gubbängen för att delta på pudelklubbens inofficiella utställning. Förra året var vi också där. Denna gång hade vi dock ingen Michael (och därmed heller inte bil) med oss så jag har aningen ömma armar nu på kvällskvisten efter att ha släpat trimbord på bussar och tunnelbanor över hela stan. Men det var absolut värt det! Jag har pratat med flera trevliga människor, sett massor av vackra hundar, och så fick både jag och Duva ack så välbehövd utställningsträning. Det var månader sedan vi utställningstränade och närmare ett år sedan hon blev utställd.

Jag känner mig nöjd med min insats för att ha varit så nervös och skakig, men visst önskar jag att nerverna hade kunnat vika undan en stund och att ett totalfokus skulle ha infunnit sig istället. Det märks på Duva att hon inte vet vad som förväntas av henne, och att hon blir förvirrad av att jag beter mig så konstigt och stelt. Så nu ska vi sätta igång och utställningsträna igen! Jag skulle vilja lära henne att stå framför mig och ställa upp sig själv. Jag tror nämligen att en anledning till att hon blir så stel är att jag står och pillar och flyttar och har mig. Tja, det var några av dagens tankar. Här kommer domare Karin Åkessons kritik: "Väl könspräglad, rakskuret huvud, aningen ljusa ögon. Väl placerade öron. Utan volym i bröstkorg för ålder. Ngt lång i länden. Ngt lågt ansatt svans. Päls av bra kvalité men ännu något ojämn i färg. Rör sig lätt." Hon fick HP och blev sedan på fjärde plats av de fem vuxna storpudeltikarna.

Och sist men inte minst, tack till Leone som än en gång ställde upp och klippte Duva lite och även stod för en del peppning (och en påminnelse om att jag skulle andas när jag stod där i ringen). :)

Äntligen friserad!

Detta har varit en jobbig vinter rent hunderimässigt. Duva har bara blivit tovigare och tovigare vilket skapat en ond cirkel och ett tag trodde jag aldrig att jag skulle få ut alla tovor. Men det gick. Och idag var så den stora dagen, att klippa bort all överskottspäls och se hur en pudelform faktiskt växte fram. Tusen tack till Leone som med kort varsel ställde upp och klippte Duva åt mig! Och här kommer några före- och efterbilder... Kan man verkligen tro att det är samma hund?

Min fina julpudel!

Kattskräck!

Här ligger vi och vilar i sängen, allt är så lugnt och skönt. Så plötsligt är det något som låter i köket (en trave med disk trillade). Och lilla Sushi reser sig i slow motion upp och stirrar skräckslaget ut mot hallen! Hon stod så länge att jag till och med hann få upp kameraläget på mobilen. Knäppa katt! :D



- Posted from my iPhone

Cirkus Orion

Idag har jag varit på Orionteatern och sett deras föreställning Cirkus Orion. Mycket häftigt! Både hästar och hundar och duktiga cirkusmänniskor. Dock hade den gärna fått hålla på i någon timme till. :) Tack faster Pernilla för en rolig julklapp!

Träningsdagbok!

Inspirerad av Pudelbus-Anna har jag nu beställt en träningsdagbok till Duva från Personlig almanacka.se. Mitt nyårslöfte är att bli bättre på att träna olika saker med Duva - och framförallt att dokumentera träningen i dagboken! Åh, vad jag längtar tills den dimper ner i brevlådan! :D

Här är en liten sneak peak:

Hunddagisbesök

Idag har jag varit och hälsat på hos Hundvy, som är ett hunddagis i Älvsjö. De söker personal just nu och då fick jag chansen att komma dit och "visa vem jag är". Och nej - jag har inte hoppat av min utbildning och har inga planer på det heller! Dock planer på att hitta ett extrajobb så att mitt studiemedel med lite tur kan räcka utbildningen ut... De behövde någon med mer praktisk erfarenhet än jag har, och det kan jag förstå, men det var i alla fall himla trevligt att få komma dit och titta! Väldigt tyst, lugnt och harmoniskt dagis, utifrån vad jag sett idag i alla fall.

Trevlig helg allihop! Någon som ska till Stockholms Hundmässa? Jag har inte bestämt mig än... Vill! Men orkar jag?

Söthetsöverdos!

Egentligen är Pralin ett riktigt litet monster; senast igår tog han sig upp på fönsterbrädan och åt upp två hela amaryllisknoppar. Men samtidigt är han ju söt som socker, så det är svårt att INTE fotografera honom. Han börjar bli riktigt fin och "köttbullig" nu (inte tjock alltså utan kompakt i kroppen), precis som en dvärgvädur ska vara! :D