Jag har fått en syster!

Idag kom min andra halvsyster till världen. Pappa och Petra och den lilla myser på Danderyds sjukhus och imorgon ska jag dit och hälsa på. Hon har inget tilltalsnamn än, men hon ska så vitt jag förstår i alla fall heta Alexandra Petra efter sina föräldrar. Välkommen till världen, lillan!

Adressbyte, namnbyte, hårfärgsbyte

Just nu känner jag mig nästan som någon i ett "witness protection program"! Den senaste veckan har jag:

1. Skickat in ansökan till Skatteverket om att byta mitt tilltalsnamn från Nini, till ett av mina andra förnamn, Alexandra. Eftersom jag sett att namnet ändrats på t.ex. CSNs hemsidan antar jag att namnändringen blivit godkänd, även om jag inte fått något officiellt besked än. Helt galet, jag vet! Detaljerna ska jag inte bre ut mig om här, men det känns i alla fall jättebra!

2. Tagit mitt pick och pack och hund och flyttat till Michael i Vallentuna! Så nu är vi sambos. :) Det mesta har kommit på plats och även det här känns bra. Visst är det lite surt att inte ha en tomt att bara släppa ut Zoë på, men då kanske hon kommer få lite mer ordentliga promenader istället.

3. Färgat håret mörkare! Ingen jättedrastisk skillnad, jag har ju brunt hår från början. Men just nu ser det nästan svart ut så jag bara går och väntar på att det ska mattas av lite under de kommando veckorna.

Annars har jag faktiskt inte mycket alls att rapportera, agilitykursen går bra och i övrigt hittar inte jag och Zoë på så mycket just nu. Men sommaren börjar visa framfötterna, så det ska det nog bli ändring på!

Några bilder från flyttdagen:

Agility upp och ner

Oj vad länge sedan jag uppdaterade! Jag och Zoë har varit hos Michael i en dryg vecka och då har det inte hänt så mycket värt att skriva om. Men en rolig sak är att vi nu börjat på agilitykursen hos pudelklubben! Två gånger har vi varit på än så länge, med sex gånger kvar. På första träningstillfället gick det jättebra och vi hade kul, Zoë älskade att träna med leksak som belöning och det var toppen, eftersom jag inte kan ge henne godis. Men igår, när vi var på andra kurstillfället... Då blev det tvärtom. Hon var så hungrig, att det enda hon fokuserade på var att leta mat och tappat godis i gräset. Så efter ett antal försök att tagga upp henne på leksaken gav jag upp, och vi stod mest och tittade på. Men då fick jag i alla fall tillfälle att fotografera de andra lite!

Oj vad länge sen jag skrev i bloggen! Ändå har det hänt mycket roliga saker som jag borde ha skrivit om. I torsdags åkte jag och Zoë till min gamla gymnasiekompis Annas hunddagis och hälsade på. Det var över ett år vi träffades senast, så det var jättekul! Med de små hundarna på dagiset gick vi till rasthagen och lät dem busa ett tag. Zoë fick en beundrare i form av en brun mellanpudel-hane, som gick efter henne i princip hela tiden och flörtade. Jättesött var det!

Sen har jag i helgen varit på den sista Hund 3-helgen. Det var väldigt roligt och lärorikt, den här helgen handlade om berikning. Inga bilder därifrån, och inte heller några från Sofia och whipparna, där vi sov lördag-söndag. Tack Sofia för att du kunde inhysa oss när det var kris!

Agilitykurs

Den här helgen har vi spenderat med Michael, både här ute på landet och hemma hos honom. Måndag och tisdag var vi faktiskt med honom på jobbet. Zoë var så duktig så, låg mest och sov i sin bur precis bakom oss i lastbilen. Men lite äckligt var det allt när vi var i tunneln under Centralen och det lät mycket när flaket lastades med berg. Och sen fick hon för sig att vatten- och matskålarna skulle vändas upp och ner i buren. Båda dagarna. Vet inte riktigt varför hon gjorde så, uttråkning kanske?

Igår anmälde jag oss till en agilitykurs hos pudelklubben! Den börjar på måndag och det ska bli så roligt. Jag har gått en agilitykurs hos dem förut, för fyra år sedan med Geisha, Zoë var då under halvåret och satt bredvid och tittade på de gånger hon hängde med. Det ska bli jättekul att se vad Zoë tycker om agility och om matte kan fastna lite mer för sporten denhär gången. :)

Idag blir det klippning och kanske badning! Om andan faller på. Tyvärr kliade Zoë upp ett sår igen, natten till igår, så en geomgång av pälsen och rakning behöver göras ändå så att det inte blir onödigt mycket smuts och päls i såret. Dumma allergi!

Och så var det bara en

Idag har Eko flyttat. Det här är något som funnits i mina tankar ett tag, men eftersom det inte varit något bestämt förrän nu ville jag inte skriva om det i bloggen. Kortfattat, skaffade jag valp i helt fel tid, men jag förstod inte det då. Dessutom (förmodligen kopplat till detta), har jag inte kunnat knyta an till henne som jag borde. Nu är hon tillbaka hos uppfödaren Pernilla (tack till henne som varit så förstående!) i väntan på ett nytt foderhem. Jag är säker på att det kommer bli toppen, och hon ÄR en jättesöt liten tjej som det säkert kommer gå prima för.

Nu ligger fokuset här hemma på att jag ska hitta mig själv igen och att jag och Zoë också ska hitta tillbaka till varandra. Sen, när det är gjort (det får ta lång tid om det behövs), DÅ kanske det blir en till hund. Eller så blir det inte det. Time will tell!

Här blir lillskruttan badad, borstad fönad och klippt. Det var inte sååå roligt tyckte hon, men hon skötte sig bra mot slutet tyckte jag. Jag önskar förstås Pernilla, Eko och hennes framtida ägare all lycka och ber om ursäkt för det strul jag orsakat!

Trött Zoë på morgonkvisten

Hon ser nästan lite död ut!

Eko ser lite vaknare ut.

Mer ensamhetsträning

Igår hade vi en paus i ensamhetsträningen, mest för att jag var lat och inte orkade. Men idag körde vi igång igen! De som sett filmklippet i förrförra inlägget vet att Eko inte var helt nöjd med att bli lämnad utan ens Zoë som stöd. Så hur gick det idag då? Jo såhär gick det...

....................... Jag vet inte om det bara är timing och tur, men det känns i alla fall lovande! Och ja, jag vet att min dörr gnisslar! :P

Hundfik och promenad på Gärdet

Idag har vi äntligen träffat Sofia och hennes vovvar igen! Det känns helt knasigt att Sofia faktiskt aldrig träffat Eko förut, och då har jag ju ändå haft henne i två månader nu. Men det som var roligast tyckte jag var ju att få träffa Sofias nya lilla tillskott, Jasmine, som är 9 veckor. En riktigt söt liten tjej, men mest trött förstås, det var första gången att åka tunnelbana för henne och att vara i stan, så det är klart att alla intryck gör en trött.

Vi började med att ses i Tessinparken innan vi gick in på fiket. Eko tyckte, som jag räknat med, att whipparna var superäckliga och farliga, men Zoë ställde upp på lite bus med Jasmine i alla fall!

 

Sen gick vi in på hundfiket Himmelska Hundar och pratade och pratade, hundarna tyckte nog att det var rätt tråkigt. Varmt var det också! För hundarnas skull hoppas jag verkligen att de har fläktar där inne på somrarna.

Vovvarna fick lite ben att gnaga på och vi åt varsin kladdkaka, smarrigt!

Tillslut blev värmen där inne bara för mycket, så vi bestämde oss för att ta en promenad. Efter ett tag hamnade vi på Gärdet och vi gick runt där rätt länge, en timme kanske. Till en början vågade jag inte riktigt ha pudlarna lösa, för de var väldigt intresserade av folk och hundar, men efter en stund gick det riktigt bra. Superduktiga var de när jag kallade in dem. Och vi träffade flera fina hundar, som ju förstås väldigt gärna ville hälsa på Eko bara för att hon inte ville, men lite bra socialträning tror jag att det blev för hennes del, hon blev tuffare och tuffare under promenadens gång, i alla fall med whipparna.

En mycket lyckad hunddag med trevligt sällskap! Imorgon blir det vilodag och på onsdag ska vi iväg till Ekos uppfödare. Spännande!

Ensamhetsträning utan Zoë

Idag har jag äntligen kommit igång igen med Ekos ensamhetsträning. Alltså den när hon är heeelt själv. Det här har vi bara tränat några få gånger innan och jag märkte redan då att det här är något hon inte gärna vill ställa upp på. Men det måste ju funka, annars kan man aldrig göra något enskilt med hundarna och det är inte så kul. Så jag ställde upp kameran och började filma. Mest ville jag se exakt VAD hon gör när vi går ut, för att hon piper vet jag ju redan eftersom jag hör det genom dörren.

Klippet är långt, men om ni vill se framstegen kan ni först titta på de första gångerna vi lämnar henne, och sen hoppa till runt 3:15. Strax innan börjar hennes beteende ändras när vi är ute, istället för att bara stå vid dörren går hon runt och kollar på lite andra saker, och till sist sitter hon bara och är tyst.

 

Det här ska vi nu försöka träna lite varje dag, så tror jag att vi kommer ha det lugnt och tyst ganska snart faktiskt! Hon är inte särskilt ångestfylld egentligen, jag tror mer att hon bara är lite förbryllad av den nya situationen.