Borttappade i skogen!

På förmiddagen idag när jag gått upp, gett Zoë matat och borstat tänderna tänkte jag att "vi tar en liten promenad". Sagt och gjort plockade jag med mig godis, klicker, kursbok och kamera och satte linan på Zoë. Ut och gå! Jag hade också med en karta på området, och tänkte att jag skulle gå halva "Vindövarvet" (en joggingslinga som villaföreningen eller någon har märkt ut). Märker ni att jag glömt något? Ja - vatten! Jag tänkte att vi inte skulle vara ute så värst länge, och det var lite kyligt när vi gick så jag hade min huvtröja med mig.

Vi började på Sydvästvägen och följde slingan på kartar... Trodde jag. Efter att ha gått ganska länge vid ett träsk och en skog "mellan två vägar", insåg jag att jag nog tagit fel någonstans. Såhär långt skulle det inte vara mellan vägarna. Men vi traskade på. "Det är ju bara att vi vänder och går tillbaka sen". Det var en så trevlig stig vi gick på - och helt plötsligt hade den lett oss till en skog med blåbär! Vi åt blåbär (jag mitt nöt hade ju inte ätit någon frukost). Efter ett tag fick jag en insikt. Jag hittar inte tillbaka längre. Lite läbbigt mitt i en skog, men samtidigt fanns det små stigar som jag följde och någon gång måste man ju komma till en liten väg. I skogen träffade vi på ett rådjur (som vi dock mest såg rumpan på :P). Sen hörde jag röster! Tjoho, civilisationen! Ja, tjosan, det kunde man ju drömma om. Vi kom till en liten, liten väg, ändå tillräckligt stor och grusad för att det skulle vara tänkt att bilar skulle åka där. Och mycket riktigt, två män och en liten flicka med barnvagn var där. De verkade inte kunna svenska så jag pratade inte med dem. Tänkte att nu följer jag bara den här vägen så kan jag kolla på närmaste skylt vad den heter. Det fanns inga skyltar... och när jag väl började hitta skyltar någon timme (och mycket inombords svärande) senare, fanns inte de vägarna på min kartat. Jag hade vandrat ut ur kartan.

För att göra en lång historia lite kortare, hittade jag tillslut Överbyvägen och lyckades ta mig hem. Ca 3 timmar var jag ute, men det kändes så väldigt mycket längre, det gör ju gärna det när man inte vet vart man är eller hur långt det är hem. Gassande sol var det också under större delen av promenaden. Men då behöver jag i alla fall inte ha dåligt samvete för att vi inte gick på någon promenad igår! ;)

Imorgon ska jag, Pirre (faster), Zoë och Geisha gå till skogen med blåbär. Vi ska bara plocka blåbär och sen gå hem igen, inte tappa bort oss. Det är i alla fall vår ambition. xD

Trots denna kämpiga förmiddag har vi i alla fall filttränat en del. Imorgon ska jag filma hur det går med träningen, ni som sett de tidigare filmerna tror jag kommer att se stora framsteg!

Några bilder från promenaden kommer här:


Zoë står och väntar otåligt vid grindhålet (ja, jag vet att vi inte har någon grind). "Kan vi inte gå någon gång?"


Ännu ett huvudfoto av Zoë. Vet inte varför jag envisas med att ta dem, de blir ju likadana. :P


Blåbär!


Jag älskar gärdesgårdar. Förhoppningsvis kan vi någon gång ha en här runt vår tomt också! Den här gärdesgården var exceptionellt tjusig!


Jag tror att jag gnällt tidigare i bloggen om att det inte finns någon allmänning på den här fördömda ön förutom vägar. Men jag tror att jag hittat lite allmänning! Det såg i alla fall inte ägt ut. Undrar hur många fästingar som sitter på den där ängen och väntar...


Regelrätt skog...


Nu har vi hoppat fram ett par timmar och här har jag äntligen hittat "stora vägen". Jag tog en bild bara för att jag var så lycklig! :D


När vi kom in på tomten satt där folk och njöt av solen. Folk och hundar.