lördag 30 juni 2012

Bildbomb

Nu rullar allt på bra här hemma med katterna. Vi har sett ett antal parningar såhär långt och de verkar inte ha tröttnat än. :P Jag har just suttit inne hos dem och tagit mängder med bilder. Enjoy!

Fina Fjällis. :) Älskar hans ljusa färg!

Såhär ser mattan ut efter mindre än ett dygn... En indikation på att det åtminstone skett en hel del parningsförsök.





Det märks att Sushi saknar lite mänsklig kontakt. Hon är på mig så fort jag kommer in i rummet. :)


Det är utmattande att ha karlbesök!

Detta har inget med parningen att göra, men såhär ser mina blomlådor ut  sen vi satte upp balkongnätet och därmed lät Sushi gå ut på balkongen. Hon sitter i lådorna och tittar ut. Stackars växter...





"Go away, you're cramping my style!"




"Oh Romeo, Romeo! Wherefore art thou Romeo?"





fredag 29 juni 2012

Sushi har en karl på besök!

Nu på kvällen har en söt ragdollkille med smeknamnet Fjällis kommit hit till oss. Tanken är att han och Sushi ska fatta tycke för varandra och göra små blå ragdollungar. :) Än så länge smyger de mest runt varandra och smäller till varandra med tassarna när de kommer lite för nära. Men jag tycker redan att det efter bara ett par timmar har blivit en förändring. De är inte lika spända nu som de var när han precis kommit hit. Förhoppningsvis fortsätter det i den riktningen!

Hur som helst, Fjällis (CH S*Hallongläntans Isak Indian) är en jättefin, lila bicolor kille (ungarna kommer alltså bli chokladbärare!) på lite över 4 år. Hans ägare är May på S*Sherlock Ragdoll (http://www.sherlockragdoll.com/), på hemsidan finns massor av fina bilder på honom så jag rekommenderar verkligen en titt in där! Här är de bilder jag hunnit ta hittills:







tisdag 12 juni 2012

Stackars, stackars Sushi

På hundar märker man oftast när de löper. Det är inget jätteproblem eller sådär, men man märker av det. Med katter är det lite annorlunda... Förutom att Sushi råmar, skriker och tjuter dagar och nätter i ända, så vill hon också gosa med precis allt och alla. Här är bara ett litet exempel. Visst kan man nästan se hur hormonerna sprutar ur öronen på henne? Jag tycker nästan synd om henne ibland. Men till nästa löp ska hon nog få träffa en kattkarl! :)

fredag 8 juni 2012

Vad händer på hundfronten?

Ja, nu har det varit väldigt tyst om Duva den senaste tiden. Det är inte för att jag har glömt henne eller så. Men det har hänt så mycket med Sushi, så hon har liksom hamnat lite i fokus, på bloggen i alla fall. En annan anledning till att jag inte haft så mycket att skriva om Duva är att hon löper. Jag tycker att hon är betydligt jobbigare än vid förra löpet, framförallt är hon sådär snurrig, okoncentrerad och lättdistraherad som löptikar kan vara. Jag har inte märkt så mycket sådana tendenser på mina tidigare tjejer, men på Duva märks det helt klart att det är löptider!

Hon är också oerhört intresserad av andra hundar. När vi var och vaccinerade henne tidigare i veckan blev hon helt kär i en portistik som stod längre bort i väntrummet. De fick inte hälsa eller komma nära varandra eller någonting, och ändå satt hon och ylade och pep som en tok! Jag kunde verkligen inte få tyst på henne, det var knappt att godis hjälpte. Duva är ju så tyst normalt sätt, så jag blev nog lite chockad och kunde inte riktigt hantera med det lugn som jag känner i efterhand. Det är inte hennes fel att hormonerna sprutar ur öronen på henne, och hon har inte gått och blivit en "problemhund". Men just då kändes det riktigt jobbigt.

Något annat som "hänt" är att jag köpt lite grejer från Pudelparadiset. Närmare bestämt lite tjocka tofsar, örhängen med pudlar, ett nytt skär till klippmaskinen, och en sax!

Skäret invigde jag idag och jisses vad det var vasst! Det lämnar mindre päls än det skäret jag använt det senaste året också, så det var en liten omställning. Det blev lite blodigt på några ställen på nosen/halsen. :( Saxen ska vi inviga efter nästa bad, som jag tror jag väntar med tills hon slutat blöda. Här är lite bilder från rakningen, bara för att det är kul att ta kontrastbilder. :D




Provsvar!

Jag fick precis provsvar från Genoscoper i Finland. Det var ingenting som var förvånande, men ändå jätteskönt att veta med säkerhet att allt är som det ska. Hon är alltså blodgrupp A och är negativ för FIV/FeLV ("kattaids"). Nu väntar vi bara på svar från labbet i Tyskland som kollar i DNAt efter HCM, sen är vi "good to go" (så länge det testet också är negativt förstås)! Kan faktiskt avslöja också att jag hittat en jättefin hane till Sushi... Mer om det kommer senare!'

Vår fina lilla sessa.


tisdag 5 juni 2012

Lite bilder på Sushi och Pralin

Det nya katträdet används flitigt! Och då ska man ju inte vara sämre själv, så jag har varit flitig med kameran, jag. Visserligen blev det inte någon mängd bra bilder, men några fina tyckte jag allt att jag fick. Här kommer de.














Idag har jag också fixat till Pralinens sida också, som var alldeles för ouppdaterad. Och på kvällen har vi varit på Arningen djurklinik och vaccinerat Duva (första gången jag prövat knnelhosta som nässpraysvaccin - coolt!) och tagit enmassa blodprover på Sushi. Eftersom det är helgdag imorgon får blodet ligga i veterinärens frys till på torsdag, men då ska de skeppas (eller hur de nu gör) till Finland och Tyskland. Hoppas på att vi har svar inom några veckor. Håll tummarna för negativt på HCM och FIV/FeLV samt A på blodgruppering!

måndag 4 juni 2012

Trädet är här!

Äntligen har vi fått hem och monterat Sushis nya, fina katträd! Jag tycker nog att det är precis lika fint som jag hoppats på, men nog är man lite orolig att Pralin (eller Sushi för all del) ska smutsa ner det... Men nu ska jag inte oroa mig utan bara njuta av att Sushi har en alldeles egen plats här i lägenheten. Mja, hon kanske får dela de nedersta våningarna med Pralinen i och för sig. Men det ska nog gå bra. Här är en film och lite bilder från första inspektionen av trädet.

 

"Är det här mitt!?"



"Det finns ju mat här!"

"Här kan jag sitta och spionera på familjen..."

"Men matte, sluta fota nån gång!"

Här är hela trädet i all sin prakt. Riktigt fint är det tycker jag, och matchar perfekt med våra vita soffmöbler och bord. Och Sushis päls.
 Men inte fick Sushi ha trädet ifred särskilt länge. Pralin ville också kolla in den nya möbeln i hans rum.

"Jag bor här nu. Katten kan ta min bur."


Fast det är ganska utmattande med nya intryck. Han kastade sig ner på mattan, och sen på den svala, sköna hyllan under bordet. Som en valp - alla nya intryck tar så mycket på krafterna!




Lilla köttbullen försöker se lång och slank ut? Älskar hans breda, fina öron. Från vissa håll ser han ut som en miniatyr-fransk-vädur, eftersom han aldrig växt i sina öron riktigt.

Jag har förresten börjat fundera på att skaffa en kompis till honom. Men om det kan vi prata mer när jag invigt sambon i planerna, och fått grönt ljus...