onsdag 31 mars 2010

Nyklippt Geisha!

Oj oj oj. Efter några timmars kämpande har jag äntligen blivit klar med Geishas klippning! Jag hade egentligen tänkt lämna någon centimeter päls i alla fall, men jag insåg snabbt att där tovorna var som värst kunde jag inte göra något annat än raka mothårs precis vid skinnet. Jag tycker hon blev riktigt snygg faktiskt, och kanske inbillar jag mig, men jag tror att hon är lite smalare än förra året. Hon är inte helt nöjd själv, som alltid är hon paranoid över att öronen är rakade och ryckta. Men annars tror jag det är en stor befrielse att bli av med all den där pälsen.

Här är alltså Geisha före, tidigare idag på promenad:


Och här har vi henne efter klippning, kloklippning och öronryckning:

Pudeltrio


Ja nu kommer det vara tre pudelflickor här i mitt lilla rum under några dagar. Farmor åker idag till Berlin med två av sina barn och lämnar mig med pudelmonstret Geisha. Eftersom Loppan, som hon kallas, inte är särskilt förtjust i andra hundar och i synnerhet inte Eko, är man ju lite orolig när de tre ska samsas på ett område om sisådär 20 kvm. Men det ska nog gå bra!

För att förebygga lite, så tog jag först ut allihop på en långpromenad. På så sätt är de i alla fall fysiskt trötta och det borde underlätta lite. En himla massa intryck blev det förstås också så jag tror att de alla kommer slockna inom ett par minuter.

Till en början försökte jag febrilt att bara få en bild på alla tre tjejerna tillsammans. Geisha ville helst gå bakom mig, så långt bort från de andra som möjligt. Men tillslut fick jag med alla! "Seger" tänkte jag och var ganska nöjd redan där.


Efter en bits koppelträning (förvånansvärt svårt med tre hundar), fick de vara lösa. Och ja, jag behöll selarna på för jag orkade inte bära dem. :P Men jag hade bra koll på flickorna och när de lekte var jag extra uppmärksam så att de inte skulle fastna i varandra.



Sen fick de posa på en sten som jag tyckte var fin. :P



Och vad händer sen? Jo, Geisha sätter igång att leka! Med Zoë! Och hon gjorde till och med ett par lekinviter mot Eko. Det är verkligen tydligt hur mycket lättare allt blir för hundarna att umgås när 1) de är okopplade, 2) man rör på sig hela tiden och 3) ägarna slutar lägga sig i så himla mycket.



Efter en stunds promenad genom skogen kom vi till stranden. Eftersom det är kallt och inte badsäsong tycker jag det är okej att gå där med hundarna, trots förbud. Geisha och Zoë fortsatte leka som dårar medan jag tog sceneribilder. Det är riktigt dimmigt ute, man kan knappt se öarna ute i vattnet!



Sen bar det av hemåt. Eko måste verkligen ha längtat hem, för i slutet av promenaden gick hon långt före mig och till och med före de andra hundarna! Det har inte hänt förut.


Som ni ser på bilderna är Geisha rejält tilltuffsad och tovig nu, såhär illa har hon aldrig sett ut förut! Det blir nästa projekt idag... När farmor är borta dansar Nini med klippmaskinen... Eller nåt i den stilen.

lördag 27 mars 2010

Snart rumsren?

Vad jag har kunnat se och hitta, har inte Eko kissat inomhus på två dagar nu! Tjoho! Nog är det långt kvar tills man kan kalla henne rumsren (t.ex. kommer det i princip alltid några pluttar på natten), men nu kan jag i alla fall se ett tydligt framsteg och det gör mycket kan jag säga. För övrigt ligger det bitar av hushållspapper utspridda över hela mitt golv. Eko måste ha hittat lite papper under natten och levt loppan! Men det gör inget, det är ganska bra att hon kan underhålla sig själv. Och så länge hon kissar utomhus får hon göra vad hon vill (skämt)! :D

onsdag 24 mars 2010

Anmäld till utställningsträning

Just nu sitter jag och pluggar - tråkigt! Nog för att djurens beteende är spännande, men kursboken läste jag förra året i instruktörsutbildningen och därför känns det en aning tråkigt att läsa precis samma sak igen. Hundens beteendebiologi är desto mer intressant tycker jag, men där har jag redan pluggat klart för den här veckan. :P

En liten paus i studerandet blev det nu, då datorn plingade till om att jag hade ett nytt mail. Det var en bekräftelse på att jag är anmäld till utställningsträning på pudelklubben i april! Det är en kväll med både teori och lite uppställning och sånt, och kostar bara 100 kronor! Det ska bli jättekul och förhoppningsvis kan det lugna mina nerver en aning inför de kommande utställningarna.

tisdag 23 mars 2010

Inget sittande här

På HUND 3-helgen sa David något som jag tänkt på förut men som jag nu verkligen tog till mig. Vardagslydnaden handlar om att lära hunden det som den behöver kunna för att vardagen ska funka. Och det är helt individuellt, vad JAG behöver ha för färdigheter hos mina hundar kan skifta från någon annan. Och en sak som jag grubblat över är sitt och ligg. Varför ska jag egentligen lära in det (nu pratar jag alltså bara om vardagslydnaden)? När använder jag de kommandona? På Zoë, som blandar ihop de båda, använder jag dem sällan och jag tycker inte heller att jag behöver dem. Så jag funderar på att helt enkelt strunta i det med Eko. Det enda jag skulle kunna tänka mig är att det kan underlätta när man vill ha stadga i ett stanna-kommando, istället för att hunden står. Det är liksom lättare att följa matte med en tass om man står upp, än om man sitter ner, tänker jag mig.

Hur använder ni "sitt"? Använder ni det i vardagen? Jag har inga regler att hundarna måste sitta innan de äter eller går ut genom dörren utan jag säger bara vänta, men annars kan jag tänka mig att det är där folk använder det oftast. Har ni några andra kommandon som ni lärt in "bara för att man ska", men som ni aldrig använder?

HUND 3 - Relationen mellan människa och hund

I helgen var det alltså dags för HUND 3 igen. Det var väldigt kul, intressant och lärorikt men som vanligt totalt utmattande. Båda pudlisarna var med, och det gick väl ganska bra. Ekos rädsla för andra hundar blev dock väldigt tydlig för mig och nu kämpar jag med en plan för hur jag ska hjälpa henne. Vill ju inte ha en hund som är rädd! Eftersom det här är en helt ny upplevelse kommer det nog ta ett tag att lära sig hantera det hela, men det ska nog gå tillslut.

På kursen sa David något väldigt intressant som jag aldrig tänkt på innan. Jag har funderat över det gällande andras hundar, men aldrig mina egna, man blir verkligen hemmablind! Det han sa var att Ekos rädsla skulle egentligen kunna vara Zoës. Dvs. Zoë är den som är rädd och nervös, men hon är det i det tysta, medan Eko är den som visar det. Jag vet inte om det stämmer eller inte, men det är i alla fall något att tänka på. Förra HUND 3-helgen sa han något annat intressant som skulle kunna vara kopplat till det här, nämligen att Zoës överdrivna hälsnings-beteende som ibland aldrig tycks ta slut, kan bottna i en rädsla för människor och inte tvärtom. Överdrivna beteenden hos hundar har ofta med osäkerhet att göra, och det här kan helt klart vara ett av dem. Men som Sofia sa i telefon igår, det känns ju verkligen inte som att Zoë är osäker utan bara rent, galet glad.

Gud vad svårt det är att läsa sina egna hundar!

fredag 19 mars 2010

Spännande med HUND 3

Idag åker vi hem till Michael för att sova där över helgen då det är HUND 3-helg igen! Det ska bli väldigt spännande att få se vad vi ska göra och lära oss den här gången, och ännu mer spännande att se hur Eko reagerar på att vara där, med alla andra hundar! Jag har inte så mycket mer att skriva just nu utan fokuserar på lite mys- och gosbilder och ett filmklipp istället. :)



onsdag 17 mars 2010

Lite av varje

 Gos i knät på matte.

Vår fortsatta träning i buren från förra inlägget gick inte helt smärtfritt... Tyvärr tyckte Eko inte att det var okej att bli lämnad i buren när jag gick ut ur rummet, men vi får träna vidare! På HUND 3 i helgen får jag nog ta med mig henne ut och hoppas på att det inte är för kallt, och att jag kan göra övningarna med Zoë ändå.

Igår var vi inne i stan för att uträtta lite ärenden. Det blev mer ensamhetsträning för valpen eftersom jag inte gärna kan ta med henne till mataffären och Apoteket etc. Jag tror inte att hon piper, hon är i alla fall tyst när jag går, och när jag kommer tillbaka. Däremot märkte jag när Petra kom hem att hon höll på och morrade och skällde av upphetsning - det tycker vi inte om! Tysta vovvar när det kommer folk vill jag ha. Eftersom det aldrig kommer någon hit ut till landet så är det jättesvårt att träna på. Jag får nog nästan träna det när jag väl flyttar till lägenhet, och hoppas att det inte är för inpräntat då, att bete sig sådär.

Som jag har nämnt tidigare är Eko en väldigt försiktig valp i nya situationer. Hemma och med oss är hon en total vilding, men så fort något oväntat eller nytt händer så blir hon lite orolig. Hundar är en sån sak som jag sagt innan att vi ska träna på hur mycket som helst - jag vill ha en språksäker hund som funkar med de flesta hundar. Men det finns ju inga hundar här ute på landet... I alla fall inte såhär års. Och när vi varit i stan har jag oftast haft så bråttom mellan bussana att det enda jag hunnit göra är att bli godisautomat så fort vi ser en hund. Tyvärr vill inte Eko ta godis om hon ser en hund.

Men på busshållplatsen igår blev det i alla fall lite "nya saker"-träning, för en kvinna satte sig bredvid oss och tyckte att hundarna var så söta. Zoë känner ju till röstläget, så hon var på kvinnan direkt för att bli gosad. Och efter några sekunder hängde Eko på! Det var jättebra, för hon är lite tveksam mot nya människor, i alla fall när de står upp. Nu fick hon en positiv upplevelse av en främmande människa - många bäckar små.

Här om dagen började jag med den "riktiga" klickerträningen, dvs. inklickningen var slut och nu var det dags för lite fri shaping. Vi började med en låda, eftersom det kändes mest naturligt. Zoë fattade inte först att hon inte fick vara med, my bad! I slutet på filmen börjar Geisha yla för att farmor åkt till affären.


Vid nästa pass upptäckte jag att Eko blivit rädd för lådan. Den rörde sig ju när hon nuddade den! Huvaligen! :P Så för att inte pressa henne i onödan (vi behöver ju faktiskt inte träna in något med den där lådan), bytte vi till en liten tennisboll som jag hade glömt att jag hade. Det gick... Jaa, det är bara att kolla.

måndag 15 mars 2010

Vara ensam i buren

Nu på morgonen körde jag valpens första pass att vara instängd i buren ensam och att jag lämnar rummet. Zoë fick vara kvar, ville inte ha någon rivstart. Så jag gick ner och hämtade hundmat i köket medan valpen låg i buren med sitt ben. Det gick utmärkt! Inget pip alls, och hon ville inte ens gå ur buren när jag öppnade, ville hellre gnaga på sitt ben. Det är första gången hon inte kastat sig på burdörren när jag närmat mig! Det kommer bli ett annat ljud i skällan när jag tar med mig Zoë ut... Men jag ska verkligen försöka träna det den här veckan, eftersom det är HUND 3 i helgen och då skulle det underlätta en hel del om valpen kan ligga i inne i buren när vi är ute och tränar. Vi får väl se hur det går, det är ju en ny plats och allt också. Men jag försöker tänka positivt!

torsdag 11 mars 2010

Åka famn är inte så roligt

Nu var det ett par dagar sedan man uppdaterade igen. Sedan dess har vi fortsatt träna på alla smågrejer som burträning, ensamhet, stå på bord och klicker.

Nu nyss kom vi in från en härlig lång promenad i solen. I början blev det en del koppelträning, väldigt behövlig kan jagg tillägga! Det är inte helt lätt för en valp att förstå att man inte får gå på höger sida om matte. Men hon gör stora framsteg, nu snor hon sällan runt fötterna på mig när hon är kopplad! Eftersom vi gick längre än vanligt, fick hon åka famn endel, för att hon ju som bekant är valp och ännu inte ska röra sig för mycket. Hon höll dock inte med! Det är ju inget kul att gå och hänga på mattes armar när Zoë får springa runt och göra spännande grejer på marken!


När vi kom till skogsvägen blev det däremot springa av! Vi hade ett hundmöte (det händer inte ofta här ute) som gick ganska bra, Zoë morrade till lite men sen stack jag åt henne en massa godis när de gick förbi. Nu struntar jag i om hon kliar, vi måste få bukt med denna fåniga skälla-på.hund-nonsens! Vill ju inte att Eko ska ta efter heller.

"Vad gör du där uppe?"
"Åh, ska vi leka!?"
Det här är normalt vad som händer när man försöker ta kort på BARA Zoë...
"Matte, det låter konstigt där borta..." Kvittrande fåglar är farliga tycker Eko! :P
Zoë klättrar på snön, Eko klättrar på Zoë.
"Matte, jag tycker om dig..."
 "... Men måste jag sitta här?"

Här får tjejerna göra lite godissök i snön, vilket även innebär motorik-träning för valpen. ;)


Och när vi nästan var hemma fick hundarna plötsligt för sig att "nu är det bustime". Vet inte vad som flög i dem, men gulligt var det!


Det tog en bra stund för valpen att varva ner efter promenaden, som alltid (hon har INTE någon av- och påknapp än kan jag ju säga), men nu ligger hon äntligen med  Zoë i buren och sover som en liten ängel.

Vi har också klickertränat lite idag. Eko är mycket fokuserad på godiset och däför går det lååångsamt, men det är roligt och några små framsteg tycker jag nog att jag sett!

tisdag 9 mars 2010

Första promenaden i Överby


Jag blir så förslappad när jag bor här ute på landet! Det är ju bara att släppa ut hundarna på tomten och sen springa in i värmen igen! Att ha en liten valp (som ju inte ska gå knappt någonting egentligen), gör ju inte direkt att man blir mer aktiv heller. Men igår sa jag till mig själv att vi ska bli mer aktiva och jag ska ge hundarna mer tid istället för att bara sitta vid datorn!

Så idag tog vi vår första promenad här på ön, sen vi flyttade tillbaka. Vi gick inte långt alls, men var väl ute i en halvtimme eller så i alla fall. Solen sken och jag tänkte att "nu blir det massor av fina bilder". Av 69 bilder har jag nu sparat sex stycken. Solen är förrädisk, tar man inte kortet i rätt vinkel bli det bara mörkt och tråkigt. Men här är några mysiga vinterbilder i alla fall!

"Å ett å två å tre å hopp!"

Eko 12 veckor


Oj vad tiden går fort! Nu börjar lillskruttan bli stor, känns det nästan som. Igår var vi hos veterinären och tog 12-veckors-sprutan och det gick galant! Inte ett knyst sa hon, min duktiga lilla tjej!

Det märks fortfarande tycker jag att Eko är en ganska försiktig liten person, hon är inte en sån hund som kastar sig in i allt nytt, men det tycker jag kan kännas ganska skönt på vissa sätt. Här gäller det bara att bygga självförtroende och tillit till mig, så att hon ändå kan ta sig an världen utan att bli skrämd eller tillbakadragen.

Vikt: ca 1,7 kg

Miljö och socialisering: Den här veckan har vi mestadels varit här ute på landet, förutom igår då vi som sagt åkte till veterinären. Vi var även inne i stan, så det blev en hel del miljöträning. I helgen har både Michael och pappa varit här, så lite folk har hon fått se i alla fall. Eftersom hon nu fått 12-veckors-sprutan ska vi snart ge oss ut och träffa snälla hundar. Det svåra är ju att veta innan om de är snälla... Så jag får väl försöka rigga lite hundmöten.

Rumsrenhet: Jag tycker att jag ser framsteg i rumsrenhetsträningen, men visst blir det pölar inomhus. På natten blir det alltid några pluttar och en pöl, men det gör inte så mycket. På dagarna försöker jag dock hålla noga koll och gå ut när hon vaknar och ätit, men leker gör hon från och till så skulle jag gå ut med henne varje gång hon lekt skulle det bli många gånger i timmen! Det funkar bra ändå tycker jag.


Ensamhet: Det går fortsatt bra att lämna Eko i rummet med Zoë, inget pip alls. Tar jag däremot ut Zoë, då är det en annan historia. Jag ska intensiv-träna det denna vecka har jag bestämt, eftersom hundkursen börjar närma sig då Eko måste kunna vara själv i buren när vi tränar med de vuxna hundarna. Vi har också tränat att vara instängd i buren när jag och Zoë är kvar i rummet. Det har gått upp och ner, men även här ska vi fortsätta träna några gånger om dagen.

måndag 8 mars 2010

Nu var det sådär länge sen man uppdaterade igen. Det blir lätt så när Michael är här över helgen, då vill man umgås med honom i stället. Det har i alla fall varit en trevlig helg med mycket solsken.

Igår tog vi tag i burträningen igen. Eftersom Eko tyckte att det var superäckligt att bli lämnad i buren så tog vi en paus från det, men nu har vi som sagt satt igång igen. Jag gjorde helt enkelt så att när hon sov, så lockade jag ut Zoë och gav Eko ett ben som hon glatt började gnaga på. Sen drog jag igen dragkedjorna till burens öppning, och gick iväg. Jag lämnade inte rummet, utan gick runt och småstädade, höll på med datorn etc. Det gick toppenbra första gången och hon sa inte ett pip! Efter en stund släppte jag ut henne utan några större ceremonier, utan krävde bara att hon stannade i buren tills jag sagt "varsågod". Vi prövade en gång till senare på kvällen, men då blev det allt lite gnäll. Benet var inte lika intressant, och hon var inte heller lika trött. Jag väntade tills hon blev tyst, och släppte sen ut henne.

Idag blir en stor dag. Vi ska åka och bli vaccinerade! Eller i alla fall Zoë och Eko. Båda ska ha trippelvaccin (som skyddar mot fyra sjukdomar, hur går det ihop?) så det blir en slant att punga ut med. Runt tusenlappen tror jag. Men först ska vi åka in till stan och laga mat!


Vilken tur att man har en varm huvudkudde i vinterkylan.


När Zoë vill vara ifred ser det istället ut såhär.

onsdag 3 mars 2010

Inget kiss inne

Det här är en liten milstolpe. Vi har precis varit ute på sista kissningen och när vi kom in i goa värmen igen insåg jag att det här är den första dagen som Eko inte gjort några behov inomhus (förutom några pluttar under natten, men det räknas inte...)! Duktig flicka och duktig matte som håller koll och springer ut när det behövs!

tisdag 2 mars 2010

Att vara ensam är ju inte alls farligt

Idag har det blivit massor av ensamhetsträning! Har sprungit upp och ner mellan våningarna i huset hur många gånger som helst känns det som - och inte en enda gången har valpen pipit! Visserligen har jag för det mesta fortfarande varit i huset, städat lite i köket eller sådär, men jag har ändå blivit borta ganska länge. Kanske 8-10 minuter som mest. Nästa steg blir att träna henne utan Zoë, det vill jag börja med direkt innan jag utökar tiden. Jag måste kunna gå på promenader med Zoë utan Eko, och jag vill rent allmänt inte att hon blir beroende av henne. Det ska bli intressant att se vad det blir för skillnad i Ekos beteende, om hon tycker det är jättejobbigt eller inte märker någon större skillnad.

Några fler bilder från den här dagen och kvällen: