Lite av varje

 Gos i knät på matte.

Vår fortsatta träning i buren från förra inlägget gick inte helt smärtfritt... Tyvärr tyckte Eko inte att det var okej att bli lämnad i buren när jag gick ut ur rummet, men vi får träna vidare! På HUND 3 i helgen får jag nog ta med mig henne ut och hoppas på att det inte är för kallt, och att jag kan göra övningarna med Zoë ändå.

Igår var vi inne i stan för att uträtta lite ärenden. Det blev mer ensamhetsträning för valpen eftersom jag inte gärna kan ta med henne till mataffären och Apoteket etc. Jag tror inte att hon piper, hon är i alla fall tyst när jag går, och när jag kommer tillbaka. Däremot märkte jag när Petra kom hem att hon höll på och morrade och skällde av upphetsning - det tycker vi inte om! Tysta vovvar när det kommer folk vill jag ha. Eftersom det aldrig kommer någon hit ut till landet så är det jättesvårt att träna på. Jag får nog nästan träna det när jag väl flyttar till lägenhet, och hoppas att det inte är för inpräntat då, att bete sig sådär.

Som jag har nämnt tidigare är Eko en väldigt försiktig valp i nya situationer. Hemma och med oss är hon en total vilding, men så fort något oväntat eller nytt händer så blir hon lite orolig. Hundar är en sån sak som jag sagt innan att vi ska träna på hur mycket som helst - jag vill ha en språksäker hund som funkar med de flesta hundar. Men det finns ju inga hundar här ute på landet... I alla fall inte såhär års. Och när vi varit i stan har jag oftast haft så bråttom mellan bussana att det enda jag hunnit göra är att bli godisautomat så fort vi ser en hund. Tyvärr vill inte Eko ta godis om hon ser en hund.

Men på busshållplatsen igår blev det i alla fall lite "nya saker"-träning, för en kvinna satte sig bredvid oss och tyckte att hundarna var så söta. Zoë känner ju till röstläget, så hon var på kvinnan direkt för att bli gosad. Och efter några sekunder hängde Eko på! Det var jättebra, för hon är lite tveksam mot nya människor, i alla fall när de står upp. Nu fick hon en positiv upplevelse av en främmande människa - många bäckar små.

Här om dagen började jag med den "riktiga" klickerträningen, dvs. inklickningen var slut och nu var det dags för lite fri shaping. Vi började med en låda, eftersom det kändes mest naturligt. Zoë fattade inte först att hon inte fick vara med, my bad! I slutet på filmen börjar Geisha yla för att farmor åkt till affären.

Vid nästa pass upptäckte jag att Eko blivit rädd för lådan. Den rörde sig ju när hon nuddade den! Huvaligen! :P Så för att inte pressa henne i onödan (vi behöver ju faktiskt inte träna in något med den där lådan), bytte vi till en liten tennisboll som jag hade glömt att jag hade. Det gick... Jaa, det är bara att kolla.