Koppelträning och fotomani

På vår dagliga promenad idag bestämde jag mig för att köra lite koppelträning. Så istället för lina var det koppel på! De första tio minuterna envisades Zoë med att gå bakom mig... Det går ju inte att koppelträna då! Jag hade inte ens något godis med mig eller någonting. Knashund. Jag tröttnade efter ett tag och släppte henne lös istället. På vägen hem satte jag på kopplet igen och då var det en helt annan historia. Hon gick längst fram i kopplets fulla längd mest hela tiden. Det kluriga med Zoë är att hon inte går och hänger i kopplet som många andra hundar gör när de vill komma framåt. Hon går preciiiis på gränsen mellan att kopplet är slakt och sträckt. Så det är inte helt lätt att avgöra när hon drar. Men jag kämpade i alla fall på med metoden som jag använde när hon var valp - att stanna varenda gång kopplet är sträckt. När det är slakt går jag igen. Hon är trög, verkar inte minnas någonting, och det blev många stopp. Men jag tänker inte ge upp!

Förutom koppelträning spenderade jag ganska mycket tid med att fota den lilla skrutthunden. Solen och frosten inspirerar mig! Så här kommer massor av bilder på Zoë och lite annat...