Många nya intryck och ensamhetsträning

Igår fick jag för mig att jag och hundarna skulle åka till Michael. Ett rätt dåligt infall visade det sig, då röda t-banelinjen låg nere när vi väl kom in till stan. Så det blev till att rask marschera över Södermalm, hoppa på en fullsmockad blåbuss och snigla sig fram på Hornsgatan och vidare till Tekniska, där vi äntligen kunde komma på Roslagsbanan. Det positiva var väl att Eko fick massor av miljöträning. Hon är ju i stan varje vecka, men då går vi oftast ungefär samma väg. Nu fick hon se Götgatan, Mariatorget, Hornsgatan och lite andra trevliga ställen, för första gången.

När vi anlände hos Michael fanns här även två bjässar till hundar (fast det visste jag ju om innan). Kompisens två siberian husky/malamute (tror de är blandraser, de kommer från Spanien vet jag i alla fall), Baron och Foxy. Mycket fina hundar, som mest låg och sov i hallen. Eftersom Foxy varit lite knasig sen senaste löpet blev det inga hälsningar mellan hundarna utan de fick nosa genom galler. Skiiitläskigt tyckte Eko, men till slut slutade hon skälla... Både hundarna, jag och hundburen fick sig dessutom en omgång i duschen (man får passa på när man inte har något vatten hemma). Vad rena och fina vi är nu, och Eko är ett stort fluffmonster!

Idag har humöret gått upp och ner, upp och ner. På natten och morgonen satte Zoë igång med skallharranger ett antal gånger. Att bo i ett lyhört lägenhetshus passar verkligen inte henne och det börjar kännas jobbigt att vi ju faktiskt kommer flytta hit så småningom. Tänk om det aldrig lugnar sig? Varken vi eller grannarna uppskattar hennes ständiga vaktande så fort någon går i trapphuset... Sen när vi var ute så var det en tjurtant som gick förbi och sa att hundarna minsann inte fick gå i rabatterna. Vilka jäkla rabatter? Det är ju bara jord och gräs... Men, men, så är det att bo i lägenhet. Massor av folk fulla med åsikter.

Nu på eftermiddagen satte jag igång med stenhård ensamhetsträning. Eko kan utan problem lämnas hemma hos oss, men här är det en annan historia. Så nu har jag sprungit in och ut genom dörren säkert 30-40 gånger och det ger resultat! Efter kanske 20 gånger gick hon in i buren och la sig där med Zoë. Det kommer fortfarande pip och krafsande på dörren lite då och då, men det blir bättre och bättre. Vi funderar på att gå på bio ikväll... Av erfarenhet vet jag ju att Eko lugnar sig även om hon stressar upp. Men tääänk om hon inte skulle göra det... Stackars grannar. o.O