Kennelhosta - problematiskt på promenaderna

Idag på morgonpromenaden såg jag på kanske trettio meters håll att vi skulle möta två hundar. Och eftersom mina hundar förmodligen smittar fortfarande, började jag pulsa ut i snön på sidan av gångvägen för att undvika ett möta. Det var två äldre damer och deras hundar som kom gående. Den ena fick in sin svarta lilla pudel och satte på flexi, men den andra hunden, en border terrier-hane, kom förstås sättande mot oss trots mattes rop. Den sista biten smög han sig fram genom snön och jag försökte förstås säga till honom att "ajabaja, nejnej, hit får du inte komma" men till ingen nytta. Och hur kan man egentligen klandra honom, när Duvas svans vevade som en propeller vid åsynen av honom? När mattarna kom tillräckligt nära för att höra mig så ropade jag att här fanns det kennelhosta. Då blev det lite mer fart i dem, men inte tillräckligt, för lille Nicky hann ta sig en liten sniff på båda mina, som jag hade fullt sjå att hålla i styr. När alla hundar var under kontroll och i koppel berättade jag lite snabbt att mina blivit sjuka trots vaccin och att det smittar väldigt mycket. Damerna var trevliga, bad om utsäkt och tackade mig för att jag tänkte på deras hund och att han skulle slippa smitta. Men det är väl självklart? Har man en smittande hund gör man väl vad man kan för att andra hundar inte ska komma nära? Hur som helst hoppas jag att de här mattarna är lite mer noga i framtiden med att låta sina hundar springa fram. Det är allt för vanligt att man gömmer sig bakom det otillräckliga argumentet "men min hund är sååå snäll".


- Posted from my iPhone