Första riktiga mötet med en hund som INTE vill leka

Idag åkte jag och båda pudlisarna på äventyr! Ut till Björkhagen där min faster och hennes vackra airedaleterrier Hildur, 10 år, bor. En buss och två tunnelbaneresor, ca 1½ timme dit och ännu längre tid tillbaka. Det blev bra "hund på avstånd"-träning också då vi lyckades se två rottweiler-valpar (vad är oddsen?), en vit mellanpudelherre som larmade när han såg mina vovvar (hah, Zoë är inte den enda!) och en svart storpudel på håll. Vi såg lite andra hundar också som jag inte la så mycket märke till. En BC tror jag och en griffon och några till. När vi kom fram började vi med att bara gå bredvid varandra i koppel så att hundarna kunde vänja sig och så att Duva kunde coola ner lite, för gud vad vild hon var! Sedan fick de springa lösa på en gräsmatta. Zoë höll sig mest bredvid mig, hon vill nog inte stå ivägen när de stora hundarna kommer dundrande. Duva var jätteintresserad av Hildur och gav ifrån sig långa skallharranger i lekinvitssyfte, men utan framgång. Hildur var inte ett dugg intresserad, utan totalignorerade Duva, och det tror jag var så himla bra träning för min lilla prinsessa! Efter en stund gav hon mer eller mindre upp. Här är några bilder på tjejerna.

Något ännu större faktiskt, är att Duva idag blivit lämnad en längre stund för första gången. Vi behövde storhandla, och då bestämde jag mig för att våga lite, så vi lämnade båda hundarna och åkte till affären. Jag spelade "som vanligt" in, denna gång blev det de första tretton minuterna innan minnet var fullt, men vi var borta i lite över en timme totalt. Duva var helt lugn! Inte ett knyst sa hon (förutom några skall när hon försökte få igång Zoë att leka) och hon låg nästan hela tiden och gnagde på en toarulle med mat som hon fått innan vi gick. Gud vad skönt det känns, vilken befrielse! Visserligen måste vi ju träna vidare på att hon ska vara helt och hållet själv, men nu kan jag i alla fall gå och ta blodprov nästa vecka och göra andra såna där småsaker som man inte kan när man är själv med liten valp. Jag känner mig inte lika låst nu och det är verkligen toppen!