Fiasko

Idag var det dags för utställning med Duva här i Vallentuna - första officiella! Supertaggad var jag imorse och käkade tabletter, för att stävja min sociala fobi, för glatta livet. Men det blev inte bra alls. Det är ingen idé att dra ut på det - vi kom aldrig in i ringen! Strax innan det var tikarnas tur fick jag panikångest och kunde inte sluta gråta. Det var ingen idé alls att försöka dra in Duva i ringen då, så vi åkte hem. Jag är riktigt besviken på mig själv och känner att jag svikit Marika som stöttar och hjälper mig så mycket. Självkänslan fick sig verkligen en törn!

Nu är jag osäker på hur jag ska gå vidare. Att betala anmälningsavgift, lägga ner massor av tid på pälsen och att sitta i timmar och frysa på en utställning är inte något vi kan göra om och om igen utan att få "lön för mödan". Å andra sidan var det flera bidragande faktorer som gjorde mig nervös idag:
- Duva var helspattig vid veterinärbesiktningen och ville INTE bli rörd. Jag såg framför mig hur hon skulle krumbukta och försöka fly i ringen.
- Jag kände inte igen så många runt ringen och vågade inte gå fram till någon. Det hade nog gjort mig mindre nervös att ha någon att "tanka trygghet" hos och som kunde förklara för mig vad som pågick.
- Vädret var inte det bästa och eftersom det kom lite regn var Duva mest i buren eftersom jag hade fluffat upp pälsen innan molnen kom. Det som var kvar var att sätta upp nya tofsar på huvudet och tupera och jag ville ta ut henne så sent som möjligt pga. regnet. Men när vi trodde att det var sex hanar kvar, innan vi med tikarna skulle in, då hade de plötsligt hoppat över en klass? Jag vet fortfarande inte vad som hände. Så jag blev jättestressad och det var väl det som blev droppen för mig. Jag tyckte vi var ute i god tid och att jag var förberedd, men jag skulle ha varit beredd på att nåt sånt kunde hända, och haft henne klar någon halvtimme tidigare än beräknat.

Så vad gör vi nu? Jag har ju Duva på foder - hon måste ställas ut, så är det bara. Men klarar jag det? Vet faktiskt inte. Uppfödaren kommer ställa henne lite, men det är ju egentligen mitt jobb. En idé är att hitta någon som kan ställa Duva åt mig. En annan är att be läkaren om starkare medicin. Vi får se vad som händer.

Men det blev inte helt i onödan som vi var där. På utställningsområdet fanns förstås massor med försäljare och vi köpte ett trimbord för ca 900 kr, en canvasbur för 300 kr, en gles kam för 48 kr om jag inte minns helt fel, och en större borste för strax över hundralappen. Är mycket nöjd med inköpen, så det är ju alltid nåt!


- Posted from my iPhone