Lite ensamhetsträning på kvällskvisten

Efter att jag varit ute med Eko och hon både kissat och bajsat (woho!) bestämde jag mig för att komma igång med den riktiga ensamhetsträningen. När jag tagit av henne kopplet och låtit henne rusa in i vardagsrummet, som hon alltid gör, sa jag "stanna" (det har jag från början sagt när jag går ut från ett rum och stänger dörren) och gick ut i trapphuset igen. Hon blev nog ganska överrumplad och några små pip blev det, men när det blev tyst gick jag in igen. Väntade tills allt var lugnt, och gjorde om proceduren. Jag skulle tro att det blev ungefär tio trapphus-visiter och efter de första tre eller fyra gångerna hördes inget pip alls. Jag ville inte utmana ödet utan stod nog utanför dörren i högst 20-30 sekunder åt gången. De sista gångerna jag kom in var inte ens valpen i hallen längre, utan plågade Zoë i vardagsrummet. Visst kan det ha berott på stress, men det kändes ganska lugnt ändå och hon verkade oberörd när jag gick och kom tillbaka. Toppenresultat alltså! Det här ska jag fortsätta med varje dag. Risken är bara att jag blir otålig och går för fort fram - är expert på det!