Lastbilsäventyr

Igår var jag och Zoë med Michael på jobbet! En studiedag kallade vi det. :) Det var mycket spännande att sitta i lastbilen med honom och se hur allt går till. Vi var uppe i ottan också! Halv sex var vi tvungna att gå hemifrån Michael för att komma i tid till jobbet. Först fick Zoë ligga nere vid mina fötter, men efter ett tag kom jag fram till att det var bättre att hon fick ligga uppe på "sängen" som är bakom sätena. Där bredde jag ut hennes filt och hon låg och spanade på vägen.

Tyvärr stressade hon upp sig en del, mer än jag trott, vid de tillfällen då Michael var tvungen att lämna bilen. Hon började pipa och hässja och bete sig allmänt stressigt. Inte kul alls! Lite lugnare var hon nog vid dagens slut, men det är ändå tydligt att hon tog ganska "illa vid sig" i de situationerna. Inte så konstigt egentligen, eftersom hon älskar honom.

Jag tog ganska mycket bilder under dagen men eftersom jag fortfarande är i Vallentuna får jag lägga upp dem imorgon eller på måndag när jag kommer hem.

På kvällen igår åkte jag och Michael för att gå på bio. Paranormal Activity, en riktigt vidrig film, jag blundade genom ungefär hälften. Under tiden låg Zoë ensam hemma på Michaels rum och det gick jättebra tror jag. Även idag har hon varit ensam några timmar och visserligen är hon ju glad när vi kommer hem, men inte stressad eller så. Hon går och lägger sig igen när vi hälsat. Det är så underbart att ha en hund som är så lätt att lämna ensam! Eftersom jag har Geisha att jämföra med tror jag att jag uppskattar det så mycket mer.

Promenader och koppelträning

Äntligen kan jag uppdatera med ett "vanligt" blogginlägg! Det har hänt flera roliga saker de senaste dagarna men jag ska försöka fatta mig kort.

För några dagar sedan sponsrade pappa mig med ett par nya gummistövlar och jag lovade både honom och mig själv att nu ska det bli ordentliga promenader igen! Så varje dag den här veckan har vi gått på lite längre promenader, jag och Zoë, och det har verkligen varit jättebra för oss! Jag kan inte påstå att jag alltid är road av det, jag tycker mest att promenader är tråkiga. Men det viktiga är att de blir av! I förrgår fick jag dock tillfälle att fota lite och det livar alltid upp stämningen. Vi gick ner till en badplats här i närheten och busade lite. Och ja, jag vet att man inte får ha hundar på offentliga badplatser, men såhär på vintern tror jag inte att någon misstycker. Det blev flera fina bilder och några filmklipp också!

 

Alla filmklipp fixade!

Nu har jag flyttat aaaalla filmklipp från den gamla bloggen över till YouTube och lagt upp i de rätta inläggen här på nya bloggen. Vilket jobb! Bara att ladda upp alla filmer tog många timmar. Men nu är det gjort i alla fall. Slumpmässiga filmklipp poppar upp längst ner på bloggen, så scrolla gärna ner och titta där om ni vill!

Ny blogg!

Jaa... Nu har jag spenderat hela kvällen med att flytta aaaalla mina blogginlägg från blogg.se till blogger (blogspot) och detta är alltså vårt nya hem! Flytten har funnits i tankarna en längre tid men jag har helt enkelt inte orkat. Nu har jag suttit med detta i ett antal timmar och jag orkar inte mer. Så etiketterna och vissa andra saker är fortfarande under uppbyggnad, men titta gärna runt och lär känna den nya bloggmiljön!

Etologistudier... Inte helt lätt.

Jag har aldrig trott att det kommer bli lätt att läsa biologi och etologi bara för att det är intressant. Men nu känner jag att jag för första gången kommit in i det hela lite grann, i och med att jag läser Hundens beteendebiologi på universitet. Extrauppgiften jag ska göra går ut på att hitta fem vetenskapliga artiklar inom ett visst ämne. Jag har valt beteendegenetik. Lägg till att alla är på halv-klurig engelska. Intressant men svårt! Dessutom finns det så oändligt mycket artiklar som fokuserar på människan, så det är svårt att hitta rätt ibland, när man vill studera djur och helst canider.

Här är en kort artikel som jag hittade när jag sökte på ett annat ämne (domesticering), tyckte den var väldigt intressant!:

"Domestication gave canines innate insight into human gestures

Anybody who's ever moved a muscle toward a leash will agree that dogs understand human body language. The animals' capacity to do this, suggests new research, was evolutionarily engrained since they became people's canine companion about 15,000 years ago. Previous studies have shown that dogs can use human cues to find hidden food. For example, dogs that watch experimenters look or point at a sealed bowl enclosing a meal then choose correctly between that container and an empty one. "Conventional wisdom would say that [people] train dogs to do this," explains Michael Tomasello, a comparative psychologist at the Max Planck Institute in Leipzig, Germany. But his team's findings support another view.

Tomasello and his colleagues compared various animals taking the foodcontainer challenge. Dogs were always better than human-reared wolves at finding the food. And they even outwitted chimpanzees. The research team was surprised to find that 9-to-26-week-old puppies, including some rarely exposed to people, could use the researchers' cues to find food.

In the Nov. 22 Science, the researchers conclude that dogs don't learn social and communication skills from people nor do they inherit them from wolves, their closest relatives. They acquired the skills as they evolved in domestication. Mark Plonsky of the University of Wisconsin-Stevens Point disagrees. He suggests that all the dogs in the study could have learned the skills. Even the puppies were old enough to have learned them from their mothers and littermates, he says. In contrast, Benjamin Hart of the University of California, Davis says that dogs might learn from experience but that "they're also predisposed genetically"to understand people's cues. -c. MARZUOLA"

Ångrar klippningen

Usch, vad tjurig jag är just nu. Ångrar att jag klippte Zoë, hon var så mycket finare innan! Dåligt sätt att starta dagen med så här dåligt humör... Nu ska jag göra en fruktsallad och rycka upp mig, sen är det matte hela dagen!

Spinkis-hund

Jag går och funderar, kan inte bestämma mig för hur jag ska göra med Zoë. Det känns jättejobbigt att hon är så smal och det känns inte som att det blir bättre. Det är svårt att gå på vikten för det krävs så lite för att hon ska bli smal. Hon vägde strax över tre kilo förut när hon var fin i hullet, nu (för ett par veckor sedan när vi var på djuraffären) väger hon 2.7.

Hon är ju avmaskad nu, men hur lång tid tar det innan man ser resultat? Jag vill ju veta om det hjälper, eller om det är något annat som är fel så jag måste åka till vet. Usch, det är ruskigt jobbigt när ens djur inte är krya! De kan ju inte berätta vad som är fel.

Nytt sår... argh!

Suck, vad irriterad jag blev imorse när jag såg att Zoë kliat upp ett sår på sidan! Det har varit så himla skönt att slippa allt vad sår och allergier heter. Kanske har hon hittat något dumt som hon smaskat i sig. Eller så har det kanske med avmaskningsmedlet att göra? Jag hoppas i alla fall att det här är ett engångstillfälle!





När jag ändå hade klippmaskinen framme för att klippa runt såret, bestämde jag mig för att göra en nerklippning av hela vovven. Jag orkade inte lägga någon vikt alls vid detaljerna, så det blev bara en grovklippning. Jag är den första att säga att det inte är särskilt vackert! Men blir lättare att hitta och rengöra sår, och så slipper vi tovorna.

Efter klippningen blev det lite lek och gos innan klosaxen, klorhexidinet och tratten åkte fram.









Men Zoë är faktiskt inte särskilt berörd av att ha tratt på sig och leker och busar massor ändå. Jätteskönt, eftersom hon har fått ha tratt ganska mycket det senaste året!







Här är en bild som jag tog igår när det blev lite accidental berikning (edit: ojdå, aktivering menade jag ju!). Jag skulle kasta en nalle till Zoë, men den hamnade uppe på buren. Snacka om att hon hade huvudbry med hur man skulle få ner den! Man riktigt kunde se hur hon stannade upp och tänkte!

Lite träning

Nu på kvällskvisten fick jag för en gångs skull lite inspiration att träna med Zoë! Inget stort, inga krav eller så, utan bara på skoj. Först blev det en hel del betingning av mitt "puss-ljud", med kassler. Det var populärt vill jag lova! Sen när jag la undan kasslern gick Zoë och hämtade en av sina nallar, så då lekte vi med den ett tag. Jag använde den både till att betinga ljudet (fast med lek då istället för kassler) och sen försökte jag jobba upp en ny nalle. Zoë hade superkul och gick verkligen igång! Nu orkar matte inte hålla ögonen öppna längre så det är minsann sovdags. Pudeltösen ligger redan under täcket och sover.

Axilur-kur

Zoë har fortsatt avmagra och igårkväll fick jag en hemsk känsla och fick för mig att Zoë skulle ligga död i sängen när jag vaknade nästa morgon! Gissa om jag hade svårt att somna! Men hon var lika pigg och glad imorse som alltid. Jag bestämde mig i alla fall för att avmaska henne innan vi åker till veterinären, så idag har vi börjat med en avmasknings-kur. Förhoppningsvis hjälper det, så att vi slipper åka till vet. Just nu är Zoë mellan försäkringar nämligen. Ojoj, dålig timing att bli sjuk.

Tillbaka till steg ett

Okej... Så koppelträningen igår gick inte så bra. Och med inte så bra menar jag - Zoë var totalt döv.

Efter lite funderande kom jag fram till att det nog kan ha med godiset att göra. Hon tar blodpuddingen, men det är ju inte så att hon kastar sig över den. Så istället ska vi köra med kassler som jag tinat upp, så får vi se hur det går.

Igår var vi inne i stan och hälsade på familjen, något som Zoë alltid tycker är superkul! Jag prövade ett tips jag fått om att sätta henne i "ryggsäcken" när hon blir sådär uppspelt, och släppa henne först när hon är lugn. Jag gjorde det några gånger och visst, hon blev lugnare. Men så fort någon tittar på henne blir hon ju galen igen... Så det är svårt! Särskilt när alla är vana vid att de får klappa på henne när hon är uppspelt (helt och håller mitt fel som inte vågar säga ifrån). Hmn... Måste verkligen lära mig att sätta gränser, för hundarnas skull och för min mentala hälsas skull också. ;)

Betingat "puss-ljudet"

Nu har vi jobbat i några dagar med att betinga "puss-ljudet" som jag ska använda i koppelträningen! Det märks hur mycket längre tid det tar att betinga detta, jämfört med t.ex. klicker. Förmodligen har det att göra med att jag använt ljudet sen hon var liten, så hon måste väl "lära om" att det är ett jättebra ljud och följs av gott. Medan klicker-ljudet var alldeles nytt och från början fick en positiv association.

Jag har förstärkt ljudet i alla möjliga situationer, både när Zoë varit beredd och när hon hållt på med något annat. Framförallt har jag använt godis, men även lek. Om hon inte är allt för upptagen och "döv", så reagerar hon på ljudet nu med att hoppa till och titta på mig. Det är jättebra! Idag, när vi ändå ska in till stan och hälsa på familjen som precis kommit hem från USA, ska jag gå vidare till nästa steg i träningen. En liten rapport om det kommer nog ikväll eller imorgon.

Mer fokus, mindre deppande

De senaste veckorna har jag insett att det blivit alldeles för mycket genvägar i min och Zoës träning, och att hon inte kan så mycket som jag trodde. Det gjorde mig lite deppad och jag har i princip inte orkat träna någonting för det har känts som att vi alltid är tillbaka på ruta ett. Men nu ska jag följa Sofias goda råd och ta en sak i taget. De viktigaste vardagsgrejerna först. Sitt och fot och sånt där behöver jag inte egentligen, så de får vänta.

Vi ska börja med koppelträningen. Sedan i våras har Zoë börjat dra ganska mycket och det leder till att jag blir frustrerad och arg (på mig själv), vilket går ut över Zoë. Det är ju inte så att jag får ont i axlarna eller nåt, hon är en liten hund, men det är enerverande! Så detta ska vi nu fokusera på helhjärtat. Jag har bestämt mig för att försöka Turid Rugaas metod som jag sett på film ett par gånger på Hundens Hus. Det första steget är att betinga ett ljud och det har vi börjat med. Eftersom jag varken kan vissla eller smacka har jag fått ta mitt "puss-ljud". Problemet med det är att jag använder det i så många olika situationer, t.ex. när vi gosar, om jag vill ha hundarnas uppmärksamhet, när vi leker osv. Jag ska försöka att dra ner på puss-ljuds-användningen så mycket som möjligt, för att det ska bli mer laddat. När jag känner att ljudet drar Zoës uppmärksamhet tillräckligt mycket, då ska vi gå vidare till nästa steg.

Vi har varit en vecka i stan och passat katterna, därför har det varit väldigt tyst här på bloggen. Jag hade tänkt att vi skulle ta långa promenader i Tantolunden så att jag i alla fall skulle ha lite bilder att visa när jag kom hem igen och kunde uppdatera bloggen. Men självklart dog batterierna i kameran efter tio minuter. Men några små bilder hann det bli i alla fall:







Såhär såg de första minuterna av min morgon ut:

Ett underbart sätt att vakna faktiskt. :)